år 2002 del 1
I åttan fick man sina första betyg och jag blev allt annat än motiverad av mina medelmåttiga betyg, snarare att jag insåg hur lite plugg man kunde klara sig undan med. "Du kan mer Anton" sa de på utvecklingssamtalen, men det var nog snarare ett aktiva val från min del. Det var inte så att jag inte tog skolan på allvar men jag kände att livet var större än några bokstäver på ett papper. Och det var ändå slutbetygen som spelade någon roll i slutändan.
Under år 2002 förändrades allt, jag gick igenom puberteten på en kvart och blev lika lång som jag är idag. Sommaren till nian kändes nästan overklig, jag kommer ihåg att jag handlade massor av kläder inför sommaren och att jag fick sen köpa nytt innan skolan för att jag hade växt ur dem. Det var väl först nu som tjejer visade något intresse men det var inget som jag fattade ännu.
Kommentarer
Skicka en kommentar